Det sägs att vinrankan är äldre än mänskligheten själv. Vinrankan ska ha utvecklats i Mindre Asien för att sedan acklimatisera sig i Egypten, Grekland och Italien innan den slutligen kom till Gallien – romarrikets västra delar som sedermera skulle komma att bli Frankrike.
Via Galliens södra delar tog sig vinrankan till Bordeaux, Champagne och Bourgogne, där den hittade en perfekt jordmån. Odling och förädling av vindruvor har genom seklerna utvecklats till en konstart för generationer av vinodlare, vars hemligheter aldrig skrivits ned utan endast förmedlats muntligen.
Vinstockarna i bordeaux
Bordeaux havsklimat karakteriseras av måttlig och regelbunden nederbörd, med milda vintrar och relativt barmhärtiga somrar, och är därmed perfekt för vinodling.
Jordmånen består omväxlande av kalkhaltiga lerjordar med neutralt eller alkaliskt PH-värde och relativt sura grusjordar.
Druvsorter: Merlot, Cabernet sauvignon, Cabernet franc, Sémillion, Sauvignon och Muscadelle. 80 procent är röda druvor och 20 procent vita druvsorter.
Vinstockarna i champagne
Champagne ligger nära den nordliga gräns över vilken det inte längre går att odla vinstockar och distriktet åtnjuter ett havsklimat med kontinentala inslag. Vintrarna är hårda men somrarna ger mycket sol, och nederbörden är regelbunden.
Jordmånen består framför allt av kalkhaltiga jordar och märgeljord (en blandning av lera och kalk).
Druvsorter: Pinot noir, Pinot meunier och Chardonnay. 90 procent vita druvor, 5 procent röda och 5 procent druvor för rosévin.
